En natt på akuten (och en dag)
I kväll är jag mer än mör. Efter att ha burit kartonger och möbler upp och ner för trappor, diskat, sprungit på Ikea, monterat möbler..... i två dar så var jag ganska slut i går kväll när jag skulle gå och lägga mig. På väg till sovrummet så passerar jag sonens rum och där står han mitt på golvet som en märla. Han har magvärk. Jag har skrivit tidigare om att han gjort olika undersökningar i tarmar och mage. I maj fick vi diagnosen Crohns sjukdom. Vi vet att det kan komma s.k. skov, men vi har ännu inte varit med om det förrän nu vill säga.
I alla fall jag gick och la mig, men inte kunde jag sova när jag hörde hur han vankade runt i huset. Kvart i 3 gick jag upp och frågade hur det var. - Det blir bara värre och värre blev svaret. Så jag ringde till akuten och de tyckte att vi skulle komma in. Kl. 3.20 var vi där. Där fick han snabbt hjälp, men proverna de tog visade på två olika saker. Frågan var om det var ett skov och tarmen ev. var täppt eller om det var tarmvred orsakad av medicinen han tar. Han står under behandling för att ta reda på om man kan hjälpa honom på medicinsk väg eller om man måste operera. Han fick smärtstillande och dropp och sedan las han in på intaget. Personalen på akuten/intaget var mycket förstående och fattade att även om man är 19 år så är det skönt att ha mamma med sig. De ordnade ett rum där även jag kunde få sova. Tack! Sova och sova? Hmm, jag vet inte om man kan det när det är ett fasligt spring ut och in . En ska ta feber, en ska ta blod, en kollar personnummer, maken ringer och kollar hur det är och jag måste hålla koll på klockan så att jag kan ringa och sjukanmäla sonen på jobbet. (maken gjorde det sen) Sen kom ronden. Jo, han skulle göra en CT-röntgen framåt förmiddagen. Kl. 14 blev det röntgen. Allt tog jättelång tid och alla besked dröjde flera timmar. Senare fick vi veta att det varit kaos på akuten, vilket vi inte märkte alls. Vi hade det ganska bra på vårt rum. Vis av erfarenhet så hade jag fått med mig en bok när vi åkte, så jag satt/låg och läste medan sonen sov. Till slut fick vi veta att han skulle bli inlagd, men de kunde inte bestämma sig för om det skulle bli kirurgen eller medicin avd, så han fick stanna på intaget. Troligtvis blir det ingen operation
KL.19 tyckte sonen att jag kunde åka hem. -Jag ska ju ända bara sova. Du kan komma i morgon. Det känns ganska skönt att vara hemma även om man tänker på honom hela tiden. Men han har det bra.
När jag kom hem så tog jag en runda i trädgården bara för att tänka på nåt annat. Hittade en massa fina rosor i blom.
...och Kaprifolen
Bilder: ©Ylva
Nu ska i alla fall jag gå och lägga mig. Det känns att jag har sovit ganska lite sen i går morse.
Sov Gott/Ylva
I alla fall jag gick och la mig, men inte kunde jag sova när jag hörde hur han vankade runt i huset. Kvart i 3 gick jag upp och frågade hur det var. - Det blir bara värre och värre blev svaret. Så jag ringde till akuten och de tyckte att vi skulle komma in. Kl. 3.20 var vi där. Där fick han snabbt hjälp, men proverna de tog visade på två olika saker. Frågan var om det var ett skov och tarmen ev. var täppt eller om det var tarmvred orsakad av medicinen han tar. Han står under behandling för att ta reda på om man kan hjälpa honom på medicinsk väg eller om man måste operera. Han fick smärtstillande och dropp och sedan las han in på intaget. Personalen på akuten/intaget var mycket förstående och fattade att även om man är 19 år så är det skönt att ha mamma med sig. De ordnade ett rum där även jag kunde få sova. Tack! Sova och sova? Hmm, jag vet inte om man kan det när det är ett fasligt spring ut och in . En ska ta feber, en ska ta blod, en kollar personnummer, maken ringer och kollar hur det är och jag måste hålla koll på klockan så att jag kan ringa och sjukanmäla sonen på jobbet. (maken gjorde det sen) Sen kom ronden. Jo, han skulle göra en CT-röntgen framåt förmiddagen. Kl. 14 blev det röntgen. Allt tog jättelång tid och alla besked dröjde flera timmar. Senare fick vi veta att det varit kaos på akuten, vilket vi inte märkte alls. Vi hade det ganska bra på vårt rum. Vis av erfarenhet så hade jag fått med mig en bok när vi åkte, så jag satt/låg och läste medan sonen sov. Till slut fick vi veta att han skulle bli inlagd, men de kunde inte bestämma sig för om det skulle bli kirurgen eller medicin avd, så han fick stanna på intaget. Troligtvis blir det ingen operation
KL.19 tyckte sonen att jag kunde åka hem. -Jag ska ju ända bara sova. Du kan komma i morgon. Det känns ganska skönt att vara hemma även om man tänker på honom hela tiden. Men han har det bra.
När jag kom hem så tog jag en runda i trädgården bara för att tänka på nåt annat. Hittade en massa fina rosor i blom.
...och Kaprifolen
Bilder: ©Ylva
Nu ska i alla fall jag gå och lägga mig. Det känns att jag har sovit ganska lite sen i går morse.
Sov Gott/YlvaKommentarer
Trackback
