Huldans blogg

Kände mig lite uschlig efter en natt med hosta. Hade inte pratat så mycket på morgonen så första kollegan som kom undrade om jag hade ont i halsen som jag kraxade. 

Dagen rullade på och jag tog mig över de flesta hindren. Jag hade läsningen idag, men det går att lösa med en IPad om man har för kraxig röst. Barnen var nöjda. Eftermiddagsvalet blev lite hysteriskt med alla viljor och önskningar, men med lite tålamod fick alla göra det de ville. Tackar  bästa vikarien som höll ställningen i bokstavstryckeriet. Sen gick jag hem.

Tänkte att det skulle bli en mysig eftermiddag tillsammans med Elin och gullgrodorna. Vi skulle åka och handla. Jag landade hem, bytte om tog mina kassar och promenerade ner till tjejerna. När jag passerade parkeringen... ingen bil!?! Men har de åkt hem till oss? Bäst att kolla i alla fall. Nä, de är hemma. Pappan i familjen hade tagit bilen till jobbet av bara farten. Ok, vad gör vi nu? Jo, jag får knalla hem igen, ta gamla Asta (vår gamla Volvo-72:a) köra till A:s jobb och byta bil. Dock inträffade ytterligare ett hinder på vägen. När jag står utanför verkstaden och ska ringa till A så inser jag att jag inte har hans nya mobilnummer!! Men Gurra jobbar ju också där, jag ringer honom så kan han säga till A. Men svarar han då? Nähä! Då öppnas porten och jag får syn på A som kommer ut. Medans han går och hämtar nyckeln ringer Gurra och undrar vad jag vill. Vi står på varsin sida om porten och pratar i telefon. Nyfiken som han är så måste han också komma ut och kolla läget. 

Nu är jag på banan igen. Hem och hämta tjejerna och deras mamma och vidare mot stan. Det här är lite av det jag har gjort idag. Gissa vem som somnade gott i soffan efter maten?